Vår första uteritt

Idag tog vi vår första uteritt Dixie och jag, helt ensamma och herregud vad bra det gick! Märktes dock att hon fortfarande testar mig lite i ridningen, (backar, stannar, tvärvändningar, bakuter, halv hjärtade stegringar...) precis som Dossa gjorde första åren/året! Jag är glad att jag ridit tillräckligt länge för att inte bli rädd eller tappa humöret när sånt där händer, det var ganska obehagligt då det blåste som värst när vi var ute (jag visste inte hur hon skulle reagera på plast, plåtar som slog, bilar som inte hördes förens de var 10 cm ifrån oss ungefär, fåglar...) men det gick så bra! Det är sådana här saker som väger upp de dagar det inte går som man vill, exempelvis inte kan ta upp hovarna som önskat, vilket vi jobbar på varje gång jag tar in henne. Red även Dossa och vi stannade vid äppelträn på vägen så jag kunde nå och stoppa i den väntande haflingern, hur bra som helst sa hon! Och hon är så duktig med repgrimman, vi har visserligen ridit x antal år så men ändå.
Lukas och Greta fick gå en promenad med mig och min syster för de verkade så stela igår, jädrar vad fart det var på dom två! Träningsvärk deluxe.
Jag provade en ny sadel på Dixie men den kom lite för långt ner på manken så nästa gång ska jag använda plattan jag hade på Dossa idag (satt också bättre på Dossa nu med den under saldeln).
Nu ska jag sova, känner att jag börjar få ont i halsen nu, alla runt omkring mig har hostat och snorat i veckor, jag visste att min tur skulle komma förr eller senare...

Allmänt, Greta, Lukas, Lysette, Mobilinlägg, Mørnbaks Dixie | | Kommentera |
Upp